Hur kan jag säga…
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.
Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
- Karin Boye
fra samlingen De sju dödssynderna (1941)
vakkert :)
Hei Christina. Ja, det er et nydelig dikt som gir meg gåsehud på den bra måten. For ikke å snakke om veldig lett å kjenne seg igjen i når man er stormblomstrende forelsket (slik jeg er for tiden, ikke tilfeldig at det dukker opp mye kjærlighetsdikt på denne bloggen nei)